Vill du bli kompis med dina kunder?
Följ våra utskick!
– Min uppfattning är att människor generellt är hyfsat positiva till AI. Nu på sistone har det talats så mycket i media om genombrotten som varit, så det har inte undgått någon vilka möjligheter som finns.
För att få med fler på det här behöver vi ha en bred samhällsdialog. Det handlar om vilket samhälle vi vill leva i. Vill vi vara en fortsatt konkurrenskraftig nation? Vill vi bevara och utveckla välfärden?
Om vi tittar på siffrorna från till exempel SKR (Sveriges Kommuner och Regioner), ser vi att det saknas resurser. Vi har varken pengarna eller människorna för att lösa samhällsutmaningarna vi står inför. Vi ser symptom på det dagligen i media, att vi inte räcker till. Vi har egentligen bara ett verktyg som vi känner till och det är digitaliseringen, där AI är spjutspetsen.
Men trots det fortsätter vi att prata som om det är fler människor som är lösningen. Fler läkare, fler sjuksköterskor, fler lärare och fler poliser. Allting handlar om fler människor, trots att vi vet att det är ökad produktivitet som är nyckeln för en hållbar offentlig förvaltning.
Vi behöver ha en samhällsdebatt om hur vi kan utnyttja digitaliseringens möjligheter, för att säkerställa en hållbar framtid. Jag tror att nyckeln är att få med alla parter i den dialogen. Vi behöver vara beredda att minska vår integritet och dela med oss av vår data, förutsatt att det finns en bra kontroll och tillit. Den här typen av frågor behöver vi ha en debatt kring, och det har vi inte idag.
– För några år sedan beräknade Digg, tillsammans med McKinsey, den potentiella nyttan med AI inom offentlig förvaltning till 140 miljarder kronor årligen. Det var före den generativa AI:n. McKinsey beräknar generellt att generativ AI adderar ett mervärde på omkring 15–40 procent. Om det stämmer ligger dagens potential närmare 160–200 miljarder årligen.
Det handlar till exempel om ökad produktivitet, ökade intäkter, minskade kostnader och minskade felaktiga utbetalningar. Digitala assistenter och agenter kan på sikt ge stöd både internt, till exempel till ekonomer och handläggare, och externt, till medborgare och företagare. Rätt använt kan det öka produktiviteten avsevärt.
På sikt kan kunder få hjälp med sina ärenden över myndighetsgränserna, och stora delar av hanteringen kommer att kunna automatiseras. Men för att maximera nyttan med AI krävs omfattande centrala investeringar i förvaltningsgemensam AI. I praktiken är det annars bara de större organisationerna som kommer att använda det fullt ut, och då minskar vi potentialen betydligt.
– Vid teknikskiften brukar inte jobben försvinna, åtminstone inte på lite sikt, utan det skapas nya. Så borde det bli även den här gången.
Tidigare pratade man mycket om automatisering av jobb, men det har man börjat gå ifrån. Istället är det kanske så att 20 procent av dina arbetsuppgifter kommer att försvinna, och i någon jobbkategori är det kanske 80 procent. Inte jobbet som sådant, utan arbetsuppgifterna.
Jag tror att det kan bli en ganska stor påverkan på arbetsmarknaden framöver, som vi kanske inte är helt beredda på. Vi behöver jobba med omställning proaktivt, bland annat med skräddarsydd utbildning. Här måste samhället gå in och stödja förändringen.
Skiftet mellan ångmaskiner och elektriciteten tog 30–40 år. I början försökte man elektrifiera ångmaskiner, men det var först när man började designa fabriker utifrån elektricitetens möjligheter som det började det hända saker. Jag känner lite likadant med digitaliseringen. Vi har svårt att ta nästa steg och vi behöver tänka helt annorlunda.
Sverige faller successivt bakom flera andra jämförbara länder som satsar betydligt mer. Och vi har inte 30 år på oss.
– Den stora skillnaden är att företagen har mycket större frihetsgrad. Till exempel kan de använda molntjänster och välja fritt vilka leverantörer de vill samarbeta med. Det gör att saker går snabbare.
Det finns också, av naturliga skäl, omfattande lagstiftning kopplad till offentlig förvaltning. Exempelvis om hur man får använda den data som samlas in till ett visst syfte. Det minskar möjligheterna att använda data för att effektivisera, öka servicen eller förhindra brott. Det är ingen brist på data, men den får inte användas.
Detta är någonting som det idag diskuteras mycket kring. Det finns flera remisser och förslag på hur vi ska kunna använda våra enorma datamängder mer, i syfte att stärka samhället.
Men det är ytterst en avvägning mellan den personliga integriteten, som är en viktig anledning till den befintliga lagstiftningen, och den större samhällsnyttan. För att skapa en effektiv förvaltning behöver lagstiftningen hållas ihop inom det offentliga och förenkla hur data får användas och delas.
– Digitaliseringen är ett medel, inte ett självändamål. Det är en möjlighet att skapa bättre förutsättningar, fatta beslut och ytterst utveckla demokratin.
Begreppet demokrati vilar mycket på att medborgarna är informerade. Idag har vi information överallt, men vad är sant? Här har vi en stor utmaning i och med att man kan förvränga saker och iscensätta bild, ljud och allting.
Det sprids felaktiga uppgifter och information, och det påverkar demokratin på ett negativt sätt. Det måste man kunna hantera och vara medveten om. Och vi kommer att gå på en del nitar. Jag tror personligen att det exempelvis låg mycket mer påverkanskampanjer bakom brexit än vad många tror.
Givet att man använder digitaliseringsmöjligheterna rätt, så tror jag att vi kan få en förstärkt demokrati. Det kan bli en mer direkt demokrati, om allt från stora valfrågor till små frågor i närområdet.
Men det bygger mycket på att man kan säkerställa att min digitala identitet verkligen är jag. Det är viktigt att vi fortsatt säkerställer hög tillit mellan människor och till det offentliga Sverige, även om den är digitaliserad och delvis automatiserad.
– Vi lever i en orolig och mer polariserad värld, under ett ökat säkerhetshot. Jag tror att vi behöver säkerhetsmekanismer på alla nivåer, från stat till individ. Precis som MSB:s info om hur man klarar sig några veckor med mat och annat, så borde man också informera om de här frågorna.
Hackerattackerna tror jag kommer att öka. Du kan till och med använda Chat GPT som en ”hackerkompis”, för att få hjälp att hacka ett system. Även utan kunskap kan du alltså bli en hacker.
Vi ser också att globaliseringen nu börjar gå lite åt andra hållet, mot det mer protektionistiska. Vi måste ha mer kontroll och inte vara beroende av alltför många tredjepartsleverantörer.
En kedja blir inte starkare än dess svagaste länk. Hur säkerställer vi att vår offentliga verksamhet fortsätter att fungera i kris? När andra tredjepartsleverantörer ligger nere? När strömmen är nere? Jag tror att vi bygger motståndskraft genom ökad kompetens, men också genom att säkerställa att våra leveranskedjor och verksamheter även fungerar i kriser.
– Digitaliseringen ligger på ungefär samma utsläppsnivå som flyget globalt. Men det förväntas öka ganska kraftigt, inte minst med AI. Här behöver vi ställa krav, så att man använder den på ett etiskt och miljömässigt sätt.
En språkmodell ska till exempel inte ta för mycket energi. Och när vi sitter och ritar roliga saker med hjälp av AI får det ett klimatavtryck. Varför inte upplysa om hur stor den klimatpåverkan blir, precis som när man tar flyget?
Sedan tar digitaliseringen bort en del pappersarbete och annat. Tittar man på de hållbara målen för 2030, så pekas digitaliseringen ut som en möjliggörare för de flesta av dem.
Så vi kan säga att digitaliseringen är ett tveeggat svärd. Den bidrar till ökade utsläpp, men den kan också bidra till motsatsen.
– Det enkla svaret är att jag tror att på sikt kommer allt, mer eller mindre, att kunna lösas med AI. Sedan hoppas jag att det alltid är en människa med i design och träning. Jag ser stora farhågor på sikt med att låta AI klara sig självt i alla olika led.
Det behöver finnas någon som ansvarar för godkännande och övervakning av AI-komponenterna, så att inte allt blir autonomt. De delarna ska vi människor alltid göra.
– Man pratar om AI som om det är något enskilt, men det är ju bara en del i ett större system. Om man tar en självkörande bil, så är det klart att det finns en stor del AI i det. Men det är bara ett verktyg i den stora verktygslådan digitalisering.
En annan fråga är om AI är ont eller gott. Men AI är ju bara en spegelbild av oss människor. Den skapar reglerna utifrån den data som vi ger den. Och beroende på hur vi har kalibrerat och tränat den, så kommer den att agera på ett visst sätt. Den är varken ondare eller godare än oss människor. Den är ett resultat av oss.
Vill du bli bättre på att nå ut i den digitala världen? Hör av dig till oss!
Vi sparar information om ditt besök i cookies. Läs vår policy här →