10/06/2019

Lästid: 3 min

Välj typsnitt som fler kan läsa

Att välja typsnitt kan vara klurigt. Det kan ge din produkt eller tjänst en helt ny attityd och personlighet. Därför är det viktigt att fundera över vad du vill signalera och hur typsnittet kompletterar och samspelar med de övriga delarna av er identitet. Se det inte bara som en accessoar utan snarare en all around-jacka som ska fungera med alla andra delar av din outfit – även om du vissa dagar matchar med kostymbyxor och andra med trasiga jeans.
Det här är en hel vetenskap som vi inte ska gå in djupare på just nu. För förutom de estetiska parametrarna i typsnittsvalet finns det en annan viktig sak att ta med i beräkningen – läsbarheten. Hur skriver du text som så många som möjligt kan läsa?

En inte helt okomplicerad värld

Det finns egentligen få direkta sanningar och den mesta forskningen visar att det inte finns några generella riktlinjer som säger att vissa typsnitt alltid är mer tillgängliga än andra. Olika tillfällen kräver olika förhållningssätt, och personer med olika typer av funktionsnedsättningar har olika behov. Det allra bästa är att testa sig fram och att stämma av mot målgruppen – vad behöver just de?

Något de flesta är överens om är att en viktig faktor som påverkar läsbarheten hos ett typsnitt är hur van mottagaren är att läsa det. De vanligaste standardtypsnitten är alltså relativt säkra kort. Till exempel är Arial och Helvetica vanliga sans serifer och Times och Garamond vanliga serifer.

När du skriver en text för personer med funktionsnedsättningar som synnedsättning eller dyslexi finns det några riktlinjer att ha i åtanke.

Personer med nedsatt syn

Tänk avskalat, enkelt och så lite krimskrams som möjligt. Undvik tunna linjer, kursiv stil och snirkliga typsnitt som ska se handritade ut. Tänk också på att välja ett typsnitt där tecknen tydligt skiljer sig från varandra, till exempel bokstaven I och siffran 1 som lätt kan blandas ihop. Det finns ingen forskning som visar att sans serifer fungerar bättre än serifer eller tvärtom, men ett exempel på bra typsnitt för personer med nedsatt syn är Arial.

 

Personer med dyslexi

Det finns många olika skolor kring vad som funkar bäst för personer med dyslexi. Det har gjorts tappra försök att ta fram specialanpassade typsnitt för dyslektiker, som Dyslexie ritat av holländaren Christian Boer. Revolutionerande effekter har dock tyvärr uteblivit när läsbarhet och förståelse testats. Klassiska typsnitt som Arial har fått minst lika bra resultat.

Generellt sett fungerar sans serifer som Arial, Century Gothic och Verdana bättre än serifer. Det finns också undersökningar som visar att Comic Sans uppskattas av dyslektiker – ett typsnitt som är big no no hos de flesta designers. Om du inte använder det ironiskt såklart.

När vi ser bortom valet av typsnitt finns det ytterligare några saker att tänka på när det kommer till läsbarhet, som att ha hög kontrast mellan text och bakgrund. De här reglerna kommer från Arvfondsprojektet Begriplig text:

  • Hellre kort än lång text.
  • Luft mellan rader och stycken.
  • Stor grad på texten, minst 12 punkter (för personer med synnedsättning 14 punkter).
  • Informativ rubrik och bild.
  • Gärna punktlistor.
  • Mellanrubriker och fetstilta ingångar.
  • Tydliga sammanfattningsrutor.

Vi fortsätter på temat tillgänglighet även nästa månad. Då ska vi reda ut var det nya webbtillgänglighetsdirektivet som b.la. gäller för alla offentliga verksamheter, egentligen innebär.

Vill du ha hjälp att välja typsnitt? Hör av dig!

Kontakta oss

Digitalisera årsredovisningen Boka in 15 minuter med oss