Hur får du svenska folket att minska sin elförbrukning?

Beteendeförändring är inte det lättaste. Fråga någon som försökt sluta röka, ändra kostvanor eller börja motionera. Det är sällan bara en sak som avgör om du lyckas förändra ditt beteende. Men frågan är om vi med hjälp av kommunikationsinsatser kan bidra till att få ett helt folk att förändra ett beteende?

På den frågan vill vi svara med en rungande ja. Det beror förstås på vilket beteende vi vill förändra, hur motiverad målgruppen är, tidshorisonten och vilka personella och ekonomiska insatser vi är beredda att stötta med. Låt oss ta ett exempel som varit hyfsat lyckat. Eller kanske riktigt lyckat. Och vår lilla analys kring vad det var som gjorde det lyckat.

Varje kWh räknas

Du såg säkert Energimyndighetens kampanj som uppmanade oss att snåla med elen, nu när den blivit så dyr och där en fortsatt hög elförbrukning riskerar att få hela maskineriet att haverera. Du vet ”Varje kWh räknas”.

Kampanjen har varit en del i den sammanlagda påverkan som gjort att elförbrukningen i Sverige har minskat rejält. Uppemot tio procent jämfört med motsvarande perioder för ett år sedan. Främst är det förstås det ökade elpriset som har gjort att svenska folket tvingats spara, men här har säkert många olika informationskampanjer också bidragit till att vetskapen och förståelsen för att allt man gör för att minska elförbrukningen har betydelse för samhället och också syns på elräkningen. Ja, just det. Varje kwh räknas ju!

Framförallt är det 8.00–11.00 på morgnar och förmiddagar och 16.00–19.00 på kvällarna som elförbrukningen är som högst och som påverkar elpriset mest. Det är då vi drar igång alla hushållsapparater och som många står i duschen. Genom att minska användningen och ändra vanorna så att man inte förbrukar el när trycket är som högst kan det också påverka både den totala förbrukningen och prisnivåerna.

Fem punkter att tänka på

Hur mycket av minskningen som kampanjen har bidragit till är svår att säga, men här kommer några punkter som har gjort kampanjen lyckad.

Enkelhet. Kampanjens utformning är enkel. Den består av enkla illustrationer som gör att även den med bristande kunskaper i svenska språket lätt kan ta till sig informationen. Texterna är dessutom kortfattade. En kampanjmätning visar att hela tre av fyra svenskar har sett kampanjen, och att fyra av fem av dem har uppfattat budskapet.
Slagkraftigt budskap. Varje kWh räknas, Varje dusch räknas och Varje – ja, nästan vad som helst – räknas är lätt att förstå och det är lätt att sätta in sig själv och sin egen betydelse för den totala elförbrukningen. Det är liksom ingen annan som ska göra allt utan varje enskild medborgares insats är viktig. Budskapet är också enkelt att förflytta till andra sammanhang. På gymmet kan man höra att ”varje armhävning räknas”. På krogen säger man att ”varje öl räknas”. Du har säkert i ett annat sammanhang hört någon säga ”att varje xxx räknas” under de senaste månaderna.
Pekpinnefrånvaro. Budskapet är också befriande fritt från raka uppmaningar att ”just du måste snåla”. Det är något man vill ha målgruppen ska komma fram till själv – för att det är bra för Sverige och bra för den personliga ekonomin.
Enhetligt. Kampanjen har gått i många olika medier. Här har vi varit duktigt konsekventa så oavsett om det är rörligt, socialt eller print så har det sett likadant ut.
Delbart. Här har du kanske en av de viktigaste parametrarna. Kampanjen är framtagen även för att kunna spridas med hjälp av vidareförmedlare. Det finns en verktygslåda med enheter som kommuner, elbolag, bostadsrättsföreningar, andra myndigheter etc. har fått tillgång till för att helt enkelt använda enheter eller delar av enheter rakt av, alternativt ta fram egna på samma tema. Säg den kommun, det elbolag, den sparinfluencer, den tv- eller radiokanal eller den tidning som inte använt temat för att prata med sin målgrupp.

Vill du prata lite om eller ha hjälp med en beteendepåverkande kampanj? Kontakta oss!