Vill du bli kompis med dina kunder?
Följ våra utskick!
Men vill du åstadkomma en beteendeförstärkning eller en beteendeförändring behöver du verkligen veta vad som får målgruppen att 1) se kommunikationen, 2) ta till sig budskapet, 3) reagera på innehållet, och 4) fundera på sitt eget beteende.
Och för att göra det går det inte att du nöjer dig med briefen eller en undersökning som säger att 58 % är beredda att minska sitt flygresande. Du måste ner och grotta djupare i frågan och ställa varförfrågor. Prata med ett par representanter ur målgruppen. Nöj dig inte med att man tycker si eller så. Fråga varför. Varför gör du så? Hur kommer det sig att …?
För ganska många av våra uppdragsgivare har vi i uppdrag att göra fördjupade undersökningar för att verkligen lära känna målgruppen och få äkta insikter om deras beteenden. Det ingår som en del i vår arbetsmodell.
Flera av våra uppdragsgivare är samhällsbyggare – offentliga uppdragsgivare som myndigheter, kommuner och regioner, samt medlemsorganisationer, intresseorganisationer och föreningar – som med hjälp av kommunikation har rollen att utveckla och förbättra samhället.
Det vi tar fram syftar till att förstärka beteenden som är goda och hållbara. Och motverka beteende som är skadliga för individer, grupper och människor. Det är mottagarnas beteende som är vår utgångspunkt. Inte kommunikationen i sig.
Information och kommunikation har i sig liten direktpåverkan på människors beteenden och känslor/värderingar. Först efter mycket lång tid – som åratal av tjat om rökningens faror i kombination med både lagändringar och prisökningar etc. – har information viss påverkan. Men det är först när den silats genom människors beteende och känslor som det verkligen börjar hända saker. Att få någon att byta beteende är mycket svårt och tar lång tid. Och att arbeta med ren information är nästan verkningslöst. Därför gäller det att istället arbeta med beteendeförstärkning.
Fyra saker som påverkar människors beslut och ageranden:
Beteenden – hur personer i din omgivning gör – har störst inverkan på vad du tänker, tycker och gör. Det gäller alltså starta i människors befintliga beteende, förstärka det goda och, i den mån det går, förändra det dåliga.
Ingår du i en grupp där det är okej att både träna på SATS och flyga till London är sannolikheten stor att du själv tränar för att må bra och inte har så stort konsekvenstänk vad gäller en shoppingweekend i Storbritanniens huvudstad. Har du barn och mest umgås med idrottande småbarnsföräldrar som är veganer, ja då är sannolikheten stor för att du själv lägger mer tid på egen träning samtidigt som du minskar mängden kött i din veckomeny och kanske till och med själv blir vegan.
Näst störst inverkan på människors beslut och handlingar har våra känslor och värderingar. Därför är det bra att bygga vidare på de värderingar som människor redan har, det man redan tycker om och har positiva associationer till.
Som med all påverkan är det sällan det rationella som fäller avgörandet. Här är känslorna som du lyckas skapa betydligt mer avgörande. Hur många förnuftiga ord du än hamrar ner så har ofta den bildburna – inte minst filmiska – kommunikationen ett rejält övertag när det kommer till att förstärka och påverka.
Även det skrivna kan förstås anspela på och attrahera målgruppens känslor. Testa!
Information är det som har minst inverkan på människors beslut och handlingar. Att människor fått information om något innebär inte att de ändrar sitt beteende eller sina värderingar. Även om jag vet att chips inte är supernyttigt fortsätter jag ändå att äta chips. Information behövs däremot för att människor ska kunna rationalisera och förklara sina handlingar och värderingar, inte sällan i efterhand.
Att fråga varför är en del av arbetsmodellen Design Thinking. Vill du veta mer om den är du välkommen att kontakta oss.
Vi sparar information om ditt besök i cookies. Läs vår policy här →
