Lär känna dina mottagare med contextual inquiry

Står du inför ett komplext projekt som kräver att du verkligen förstår dina mottagare? Då bör du överväga researchmetoden contextual inquiry. Här berättar vi mer om metoden och ger några tips om hur och när den ska användas.

Oavsett vilket syfte du har med din kommunikation är kunskap om och förståelse för mottagarna A och O för att kommunikationen ska bli lyckad. Contextual inquiry är en researchmetod som kombinerar observationer med intervjuer. På så sätt får du kunskap både om mottagarnas beteenden och vad som ligger bakom dem. Inom UX-design har contextual inquiry blivit mer eller mindre standard, men metoden kan också anpassas och användas inom många andra områden. Prova att komplettera med frågor nästa gång du ska genomföra observationer!

Hur går det till?

Mer specifikt innebär metoden att du observerar en person som använder en produkt eller utför en uppgift eller aktivitet. Samtidigt som du observerar ställer du frågor som: “Varför gör du sådär?” eller “Vad skulle du vilja lägga till för att göra produkten bättre?”.

Det är viktigt att undersökningen inte äger rum var som helst. Som namnet skvallrar om är kontexten central i contextual inquiry. Var och när kommer mottagarna att använda din produkt eller tjänst? Försök att efterlikna den miljön så gott det går.

Fördelar med contextual inquiry

Den största fördelen med contextual inquiry är att kombinationen av intervjuer och observationer kompletterar de enskilda metodernas svagheter. Om du endast gör observationer kan du förstå hur till exempel en produkt används, men svaret på frågan ”varför?” kan du bara gissa dig till.

Räcker det inte med att bara fråga användarna hur de använder produkten och varför de använder den som de gör, kanske du undrar då? Problemet med traditionella intervjuer är att de förutsätter att personen både minns och kan förklara något som hen gjort tidigare. Då är det lätt att detaljer och underliggande tankemönster faller bort.

I contextual inquiry får personen förklara sitt beteende i realtid. Det är betydligt enklare! Dessutom kan du upptäcka och uppmärksamma personen på vanemässiga beteenden som hen inte är medveten om själv, och därför inte kan berätta om i en vanlig intervjusituation.

Vi ska dock inte förkasta traditionella intervjuer och observationer, eller andra researchmetoder för den delen. De kan i många fall vara nog så bra. Vilken metod du ska använda beror helt enkelt på vad du vill få kunskap om.

Några tips

Contextual inquiry är en tids- och resurskrävande metod. Du behöver genomföra flera intervjuer och observationer för att få ett tillförlitligt resultat. Därför rekommenderar vi den framför allt för mer omfattande projekt. Men står du och trampar i startgroparna av ett projekt som kräver fullständig förståelse för dina mottagares beteenden finns det helt enkelt inget bättre sätt att uppnå det. Kanske ska din organisation omstrukturera er webbplats? Eller utveckla en helt ny tjänst?

I så fall har vi några avslutande tips som du bör tänka på.

Förbered frågor: Bra frågor får bättre svar. Lägg tid på att formulera ett antal frågor innan undersökningen börjar. Du ska givetvis inte hålla dig till enbart dessa frågor men det ger dig en bra grund och säkerställer en viss konsekvens. Tänk också på att formulera öppna frågor. Det vill säga, frågor som engagerar och uppmuntrar motparten till att berätta mer.
Partnerskap: Här är det en balansgång. Ställ frågor, men lämna också utrymme för intervjupersonen att fritt berätta om sin upplevelse – det är trots allt den du vill åt. Om du styr samtalet för hårt riskerar du att påverka personens upplevelse och berättelse. Har du många frågor kan du spara några till slutet av undersökningen.
Dokumentera: Skriv ner tankar och idéer som uppstår under undersökningens gång, men det räcker inte där. Spela också in sessionerna, allra helst med video. Då kan du gå igenom dem igen och visa upp för kollegor som kanske upptäcker nya saker.

På Blomquist utgår vi alltid från mottagarna när vi skapar kommunikation. Kontakta oss så hjälper vi dig!