Konsten att skriva så att folk begriper

”Prata med bönder på bönders vis.” Ja, det är en gammal sanning för alla som jobbar med kommunikation. Inte minst för oss som skriver. Det gäller att rätta budskapet, tonläget, ordvalet och svårighetsgraden i meningsbyggnaden efter målgruppens förkunskap, tid att ta till sig kommunikationen och deras intresse.

Oj, det där var kanske en onödigt lång mening, för det här ska handla om lätt svenska och lättläst svenska.

En sak är säker. Det ska vara enkelt att fatta texten.
Men inte för simpelt så att målgruppen dumförklaras.

Så på vilken nivå ska man lägga sig?

Det beror ju förstås på vilken målgrupp du har. Den måste du alltid utgå från. Är det en promemoria till någon förvaltning som du ska författa kan du förstås använda nån slags hyperakademisk myndighetssvenska. Men oftare än du har den målgruppen har du en inte alls lika påläst målgrupp som knappast har som yrke att läsa dina texter. Och som kanske hellre kollar nånting på Tiktok istället. Eller kanske en målgrupp som inte har svenska som förstaspråk.

På Blomquist hanterar vi många olika slags texter. Allt från de där texterna på knepig myndighetssvenska till texter som kanske inte ens använder bokstäver. Ett exempel på det senare var när vi hade många unga invandrare som kom till Sverige för nu tio år sedan. För att nå dem som inte alls kunde ett ord svenska arbetade vi fram piktogram och förklarande bilder som visade hur man skulle bete sig i Stockholms simhallar vad gäller att duscha, tvätta sig etc.

Men de allra flesta texter vi skriver i kommunikationssyfte ska vara lätta att läsa. Där jobbar vi bort svåra ord, kortar meningar, förenklar, jobbar med rak meningsbyggnad och aktiva ord. Egentligen inte så svårt om man tänker till och skriver om texten en tre, fyra, fem gånger för att göra den så lätt att förstå som möjligt.

De senaste åren blir uppdraget allt oftare ”skriv det här på lätt svenska”. Eller nästan lika ofta ”skriv det här på lättläst svenska”.

Är det nån skillnad? Eller är det samma sak?
Häng med här så tar vi en snabb genomgång!

Vad är skillnaden mellan lättläst svenska och lätt svenska?

Både ”lättläst svenska” och ”lätt svenska” används i sammanhang där man vill göra texter och information mer tillgänglig. Men de har lite olika betydelser och målgrupper.

Lättläst svenska

Lättläst svenska är en formell språknivå som används för att göra texter enklare att läsa och förstå. Alltså för att göra texter tillgängliga för personer med särskilda läs- och skrivsvårigheter. Det riktar sig exempelvis till personer som har svårt med läsning eller språk, personer med dyslexi, kognitiva funktionsnedsättningar, nysvenskar som lär sig svenska, äldre med försämrad läsförmåga, eller barn. Lättläst svenska har tydliga riktlinjer för hur den ska utformas.

Riktlinjer för lättläst svenska:

Korta, enkla meningar.
Enkla ord.
Begränsat ordförråd.
Undviker abstrakta och komplicerade termer.
Tydliga och logiska textstrukturer.
Bilder eller illustrationer kan ofta användas för att förstärka förståelsen.

Lätt svenska

Lätt svenska är en förenklad form av svenska som används för att göra texter och information mer tillgänglig för personer som har svårt att förstå vanligt skriven svenska. Det kan vara någon som är nybörjare på svenska, personer med annat modersmål, personer med funktionsvariationer, eller de som av andra anledningar har behov av enklare språk.

Syftet med lätt svenska är att göra kommunikationen klar och tydlig utan onödig komplexitet. Det innebär att du talar eller skriver svenska på ett enklare och mer anpassat sätt, men texten behöver inte vara lika strikt som när du skriver lättläst svenska.

Att skriva på lätt svenska kräver visserligen fortfarande att du både tänker på din målgrupp och fokuserar på att göra texten så enkel och tydlig som möjligt.

Riktlinjer för lätt svenska:

Färre svåra ord, dock inte lika begränsat som i lättläst svenska.
Korta och tydliga meningar, men inte nödvändigtvis lika enkla som i lättläst svenska.
Använder grammatik och ordförråd som anses vara normalt i svenska, men anpassat efter mottagarens språknivå.

Tänk på det här när du skriver lättläst

Utgå från läsaren. Tänk dig en person som är din läsare och rikta texten till denne. Vad vet läsaren redan? Vad kan vara nytt för hen?
Skippa allt onödigt. Utgå från målet med din text. Ta bort allt som inte behövs för att berätta det du ska berätta.
Välj tonläge. Skriv texten så att den passar just dem du skriver till. Använd inte svåra ord i onödan. Använd inte ett för simpelt eller barnsligt språk om inte målgruppen är just barn.
Skriv korta meningar. Det är bra om varje mening bara innehåller en viktig sak.
Bind ihop meningarna. För att få ett bra flyt i texten är det bra om du försöker få naturliga övergångar mellan meningar och stycken.
Använd ord som målgruppen känner igen. Undvik ovanliga ord och liknelser som läsarna kan tolka fel.
Förklara svåra ord. Om du ändå måste använda några svåra ord behöver du förklara dem, utan att du tappar flytet eller att det blir ett avbrott i texten.
Undvik bisatser. Meningar med mer än en bisats blir ofta svårare att läsa. Meningar med inskjutna bisatser blir ännu tuffare att förstå för vissa målgrupper.
Jobba med ett aktivt språk. Undvik passiva verbformer. Slutar verbet på ett ”s” ska ryggmärgsreflexen sättas in. Då kan det vara ett typexempel på en passiv text, som ”bilen parkerades av mig” istället för den aktiva formen ”Jag parkerade bilen”. Undvik även att substantivisera verb (”vid mitt parkerande av bilen”).
Använd mellanrubriker och blankrader för att göra texten aptitlig. Många läsare slutar läsa när det är för långa textstycken. Dela upp med blankrader och gärna en och annan mellanrubrik. Hur texten sätts upp kan vara helt avgörande för att läsarna ska följa med hela vägen.
Rubriker istället för överskrifter. En överskrift kan visserligen förklara vad texten handlar om. Som lite högre upp där vi använder en mellanrubrik som heter Lättläst svenska. Den förklarar visserligen att det handlar om just Lättläst svenska, men i övrigt lockar den inte mycket. En mer spännande rubrik är den till det här avsnittet – Tänk på det här när du skriver lättläst – som förhoppningsvis väcker mer nyfikenhet.
Ta hjälp av en kollega. Hur bra du än är på att skriva är det lätt att missa något. En meningsbyggnad kan vara otydlig, ett ord lite för svårt (eller lätt). Kanske upprepar du saker i onödan. Ytterligare ett par ögon som läser din text kan behövas. Inte minst för att hitta korrekturfel som du lätt själv missar. Du vet ju vad det ska stå och tänker inte på att bokstavsläsa din egen text på samma sätt som en kollega kanske gör.

Tänk på det här när du skriver på lätt svenska:

Korta meningar: Skriv korta meningar. Undvik svåra och långa meningar. Det är lättare att förstå enkla meningar, utan inskjutna bisatser.
Känn skillnaden mellan de här två meningarna:
a) ”Skriv den här texten på lätt svenska”
b) ”Texten, som vi vill att du skriver, ska vara skriven på lätt svenska”.
Enkel grammatik: Använd enkel grammatik. Skriv meningar med rak ordföljd: subjekt, verb, objekt.
Vilken meningsuppbyggnad skulle du själv välja av de här två:
a) ”Jag skriver en artikel om att skriva på lätt svenska.”
b) ”Texten, som jag skriver, handlar om vad man ska tänka på när man skriver på lätt svenska”.
Vanliga ord: Använd vanliga och enkla ord. Undvik svåra eller ovanliga ord. Om du måste använda ett svårt ord, förklara det. Så här till exempel:
”Nu ska vi prata om lättlästa texter. En lättläst text är ofta lätt att förstå.”
Tydlig struktur: Dela texten i kortare stycken. Kolla att varje stycke har ett tydligt syfte och tydligt innehåll. Mellanrubriker och punktlistor gör texten lättare att ta till sig.
Aktivt språk: Skriv aktivt och undvik så kallade passivformer (där verbet ofta slutar på ett ”s”). Det gör texten tydligare.
Jämför de här meningarna:
a) ”Jag skriver texten i morgon.”
b) ”Texten kommer att skrivas i morgon av mig.”
Undvik bildspråk: Använd enkla och direkta ord. Undvik svåra uttryck som bildspråk, metaforer och abstrakta ord.
Märker du skillnaden på tydlighet mellan de här meningarna?
a) ”Hans-Birger kom fram lite senare än de andra.”
b) ”Hans-Birger hamnade på efterkälken.”
Här är metaforen att hamna på efterkälken svårare att förstå.
Undvik negationer: Försök att skriva positivt. Det är lättare att förstå.
Ett exempel på det:
a) ”Kom ihåg att skriva texten om lätt svenska.”
b) ”Du får inte glömma att skriva den där texten om lätt svenska.”
Förklara! Om något är svårt att förstå, ge en kort förklaring. Tänk igenom om det är något ord eller uttryck som de som ska läsa texten kan ha svårt att förstå.
Kolla med målgruppen. Om du har möjlighet är det bra om du låter någon i din målgrupp läsa texten och komma med synpunkter. Kanske är det något i texten som du själv inte har tänkt på som kan vara krångligt att läsa och förstå.

Så om man ska sammanfatta det hela så blir det den gamla sanningen vi började med: ”Prata med bönder på bönders vis.”

Vill du lära dig skillnaden mellan att skriva lätt svenska och att skriva lättläst svenska? Kontakta oss på Blomquist!