Lyssnande har en allt mer självklar roll i vår vardag. För många av oss är det numera neutralläge att ständigt ha sällskap av en röst som sjunger eller pratar i våra öron. En genomsnittlig svensk spenderar 138 minuter om dagen med att aktivt lyssna på ljudinnehåll.
Det här skapar så klart nya möjligheter för oss kommunikationsmakare. Plötsligt har vi en i vidöppen dörr in till våra mottagares medvetanden.
Nya medier och kanaler skapar också nya möjligheter till kreativitet. Genom sponsrat innehåll i poddar kan vi nå ut till lyssnarna genom en röst som de gillar och har förtroende för. Ytorna för klassisk ljudkommunikation har breddats med till exempel Spotify, och radioreklamens tidigare lite mossiga och omoderna stämpel har tvättats bort. Fler och fler ser ljudlogotyper som en viktig beståndsdel i varumärkesidentiteten, och använder dem för att prägla in sitt namn i människors trumhinnor.
Ja du hör ju, möjligheterna är oändliga.
En styrka med ljud är att det kan trigga igång våra känslor – ibland utan att vi ens är medvetna om det.
Ett exempel som de flesta kan relatera till är vår relation till musik. Studier visar att olika tonarter, rytmer och harmonier kan framkalla olika känslomässiga reaktioner, från glädje och eufori till sorg eller spänning. Musik och ljud har en direkt kanal till vårt känslocentrum i hjärnan, limbiska systemet, vilket gör att ljud snabbt kan framkalla starka känslor.
Ljud och musik har också en tendens att laddas med starka associationer. Många varumärken använder den kunskapen när de utvecklar och jobbar in sina ljudlogotyper.
McDonald’s har till exempel med sin ikoniska “I’m lovin’ it”-jingle använt ljud som en central del i sina marknadsstrategier. Den här korta musikslingan får oss direkt att tänka på mat – vi kan nästan känna doften av nyfriterade pommes frites. Snacka om starkt ljudvarumärke.
Även bild och film är så klart kraftfulla medier som kan skapa starka intryck, men då kräver de ofta vår fulla uppmärksamhet. Ljud är mer kravlöst och påverkar oss utan att vi behöver fokusera aktivt på det.
En radioreklamspott eller podcastannons kan spelas i bakgrunden medan vi kör bil, tränar eller gör våra hushållssysslor. Utan att vi knappt ens noterar det sitter dess budskap plötsligt inpräntat i vårt medvetande.
Även våra beteenden kan påverkas av ljud. Forskning har till exempel visat att snabbare musik i en butik kan öka tempot för kundernas köpbeslut, medan långsammare musik kan göra att de spenderar mer tid och pengar. Det här sker oftast omedvetet, vilket gör att ljud kan forma våra beteenden på subtila sätt.
Olika medier passar så klart olika budskap och målgrupper, men i det stora hela vill vi uppmuntra fler att våga prova på att jobba kreativt med ljud. Vi har sett många bra exempel på riktigt lyckade kampanjer med ljudinslag.
Vill du ha inspiration och vägledning för ditt varumärkes ljudkommunikation? Ta ett snack med oss!
Vi sparar information om ditt besök i cookies. Läs vår policy här →