Vill du bli kompis med dina kunder?
Följ våra utskick!
I den här artikeln fokuserar vi på ett område: tillgänglighetsanpassade pdf:er. Ämnet är brett, så webb och sociala medier tar vi upp i kommande artiklar.
I inledningen konstaterade vi att det är lag på tillgänglighetsanpassning. Och det här gäller när det kommer till pdf:er som du har eller kommer att läggas ut på ditt företags eller din myndighets webbplats:
Tillgänglighetsdirektivet, eller Europeiska tillgänglighetslagen (EAA), innebär att företag inom EU måste se till att deras produkter och tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Detta gäller bland annat webbplatser, mobilappar, e-handel och banktjänster. Direktivet syftar till att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har samma möjligheter att delta i samhället som alla andra och använda olika tjänster och produkter.
Det började gälla nu i somras, närmare bestämt 28 juni 2025.
Myndigheter har varit skyldiga att uppfylla det här kravet sedan år 2019. Vi på Blomquist, som länge arbetat med offentliga aktörer, har över 15 års erfarenhet av tillgänglighetsanpassning, bland annat för kunder som Regeringskansliet och Stockholms stad.
– Dessutom har vi som kommunikationsbyrå utbildat oss i en skräddarsydd utbildning i flera steg, förklarar Janne Åkerblom som är byråledare på Blomquist. Utbildningen har varit olika omfattande för olika roller, men det har varit mycket viktigt att alla medarbetare har koll och vet vad man ska göra för att det ska bli korrekt. De som kan mest är framförallt de som är närmast produktionsfasen.
Men vad ska man tänka på för en korrekt tillgänglighetsanpassning? Det beror förstås på vilken slags innehåll det är i pdf:en. Bilder, grafer etc. behöver man jobba mer med, än om det bara är ren text.
En som vet extra mycket om det här är Helen Österlund som har lite av svart bälte i tillgänglighetsanpassning av trycksaker.
– Ja, det är en hel del. Låt mig berätta lite om grunderna, säger Helen. Det viktigaste är att göra rätt från början, det vill säga att redan i manus, bildval, grafik etc. tänka att ”det här ska tillgänglighetsanpassas”. Det underlättar mycket.
Helen har tio punkter som du kan tänka på. Häng med här!
Rubriker ska användas i hierarkisk ordning för att säkerställa god tillgänglighet. Detta innebär att en huvudrubrik (H1) ska följas av underrubriker (H2), som i sin tur kan ha ytterligare underrubriker (H3) osv. En korrekt rubrikstruktur är viktig för att underlätta navigering – särskilt för användare med skärmläsare. Använd helst en mall i t.ex. Word där rubrikformaten är korrekt inställda.
Använd programmets inbyggda funktioner för punktlistor och nummerlistor. Skapa inte listor manuellt med bindestreck, punkter eller siffror – de tolkas inte korrekt av skärmläsare.
Alla bilder, grafer och illustrationer måste ha en beskrivande alt-text (alternativ text) som förklarar innehållet för användare som inte kan se bilden. Undvik inledningar som ”Bild på…”, eftersom skärmläsaren redan anger att det är en bild.
Använd tabellfunktioner korrekt med definierade rubrikrader och (om det är relevant) rubrikkolumner. Skriv rubriker i varje kolumn/rad, och lämna inga rubrikceller tomma. Gör tabellen visuellt tydlig genom att exempelvis använda linjer eller bakgrundsfärg för att skilja raderna åt.
Se till att pdf-dokumentets språk är korrekt angivet. Det gör att skärmläsare kan läsa texten med rätt uttal och betoning.
Säkerställ god kontrast mellan text och bakgrund. Välj läsbara typsnitt och en lämplig teckenstorlek. Information får inte förmedlas enbart med färg – exempelvis i diagram. (Undantag: texter i dekorativa bilder eller logotyper.)
Dokumentet ska vara i textform (ocr), inte bilder av text. Detta är avgörande för att innehållet ska kunna markeras, sökas i och läsas upp.
Ge länkar beskrivande text som tydligt anger vart länken leder. Undvik att skriva ”Klicka här” eller ”Läs mer” utan sammanhang. Upprepa inte samma länk flera gånger, och håll länktexten kort – helst under 12 ord.
Pdf:en ska ha bokmärke och en interaktiv innehållsförteckning som bäst görs med programmets innehållsförteckningsfunktion. Dokumentets paginering ska stämma överens med sidnumreringen i pdf:en – det underlättar navigering.
Använd tillgänglighetskontrollen i ditt program (t.ex. i Word eller Adobe Acrobat Pro) för att identifiera och åtgärda eventuella problem innan publicering. Men tänk på att det inte räcker med enbart Adobes kontroll. Därför genomför vi alltid en utökad kvalitetskontroll.
2001 trädde lagen om elektronisk kommunikation i kraft, som indirekt påverkade tillgängligheten genom att främja teknik som kunde underlätta för personer med funktionsnedsättningar.
Ett betydande steg togs med lagen om diskriminering av personer med funktionsnedsättning, som infördes 2009. Denna lag krävde att all offentlig information, inklusive trycksaker, skulle vara tillgänglig utan onödiga hinder.
Den mest omfattande förändringen kom med lagen om tillgänglighet till digital offentlig service som började gälla den 1 januari 2019. Denna lag ställer specifika krav på myndigheter att anpassa sin digitala service. Även om fokus ligger på digitalt material, skapade det en standard som ofta även appliceras på trycksaker.
En nyare lag, som började gälla 28 juni 2025, utvidgar kraven på tillgänglighet till att även gälla privata företag. Detta nya direktiv, Europeiska tillgänglighetslagen (European Accessibility Act), ställer krav på att fler produkter och tjänster, inklusive tryckt information, ska vara tillgängliga för alla användare, oavsett funktionsförmåga.
Vi sparar information om ditt besök i cookies. Läs vår policy här →
